Posts from the “Kulturarv” Category
Ruttnade lite på alla domedagsprofetior om den svenska landsbygden och skrev en artikel om landsbygdsoptimism i Gefle Dagblads kulturdel.Visst har politiken skapat problem för jordbruket, visst finns en nedlåtande storstadsfixering hos makt- och medieeliterna som tar sig uttryck i destruktiva politiska förslag (kilometerskatt och flygskatt för att nämna två aktuella exempel). Visst sker merparten av befolkningstillväxten i städerna.Men. Den svenska urbaniseringen har redan ägt rum. Den avfolkning vi ser sker i gamla bruksorter med nedlagda industrier, inte på landsbygden. Faktum är att landsbygdens förutsättningar i flera avseenden ser bättre ut än på länge. Men då behövs en smula optimism för att väga upp dysterkvistarna som gjort landsbygdens förestående död till sin affärsidé.”Istället för att stirra oss blinda på efterkrigstidens industrisamhälle och sörja de tider…
SOMMARTURNÉ 2017 DATUM:
12 juli Albert Engströmgården, Grisslehamn
20 juli, Hembygdsgården, Bergsjö
22 juli, Heidenstams Övralid, Motala
26 augusti, Karlfeldtgården, Avesta
Nu är äntligen min nya bok, Att dansa efter maktens pipa: kultur i politikens tjänst, här! Beställ boken här.
Någon har sagt att läsning handlar om att tänka med någon annans tankar. Ponera att det är sant. Vems tankar vill du fylla ditt huvud med, Fredrik Virtanens eller Aristoteles? Henrik Schyfferts eller Virginia Woolfs? Kent Ekeroths eller Shakespeares?Jag drar en lans för bildningen i Gefle Dagblad. Bildning är inte bara en oöverträffad metod för kunskapsinhämtning och personlig utveckling, det är också vår potentiella räddning från den fördummande samtiden.”Kunskapen finns där, för oss alla att söka. Den tar inte hänsyn till ålder, kön eller klassbakgrund. Varför skall du neka dig själv det bästa som mänskligheten tänkt och skapat? ”Vad för slags tankar vill du fylla ditt huvud med imorgon?
Inträdesföreläsning i Sällskapet Bellmans MinneSjöfartshuset i Stockholm, 4 februari 2017Av de svenska nittiotalisterna är Erik Axel Karlfeldt den som kommit att ligga mig varmast om hjärtat och som jag ägnat absolut mest tid och uppmärksamhet åt. Framförallt handlar det om mina tonsättningar på dels skivan I Fridolins spår som gavs ut på skivbolaget Hemlandssånger 2008 och på min senaste skiva, Renässans, från förra året, med tonsättningar av Karlfeldt, Heidenstam och Fröding. Jag ägnade också min kandidatuppsats i litteraturvetenskap åt Karlfeldts diktning och har suttit sex år i Karlfeldtsamfundets styrelse.Mitt akademiska intresse till trots är det som sångare och diktare jag känner starkast för Karlfeldt, som i mina ögon är den främste versmakaren på svenska språket, en uppfattning jag inte är ensam om, varför han…
Politiken är orsaken till landsbygdens problem, inte lösningen. Jag skriver i Gefle Dagblad om hur svensk landsbygdspolitik i årtionden präglats av centralmaktens perspektiv. ”En kolonial blick”, skulle man kunna kalla det med tidens akademiska trendlingo.”Så länge som makthavare i Stockholm betraktar landsbygden som en mottagare av allmosor snarare än en lika viktig del av landet som storstäderna kommer problematiken att kvarstå.Hela Sverige kan inte leva, men stora delar hålls idag tillbaka av den förda politiken. Regleringar på livsmedelsområdet gynnar stora koncerner och slår ut små producenter. Inskränkningar i äganderätten gör jord- och skogsbruk olönsamt och oattraktivt. Regleringar av bygglov anpassade för storstädernas villkor, som strandskyddet, minskar glesbygdens naturliga attraktionskraft. Straffskatt på drivmedel slår hårdast mot landsbygdens befolkning.Om landsbygden skall ha en långsiktig framtid måste…
Om liberalism och nationalismI dag skriver jag i Jönköpings-Posten om liberalism och nationalism.1899 var Verner von Heidenstam med och grundade Frisinnade Klubben i Stockholm. Ur denna liberala sammanslutning, med kampen för allmän och lika rösträtt på agendan, växte sedermera Liberala Samlingspartiet fram.Samma år som Frisinnade Klubben grundades publicerade Heidenstam diktsviten Ett folk, som är ett glödande inlägg i rösträttskampen, med en liberal, nationalistisk underton. Diktsviten fick stort genomslag och kom även att uppskattas inom arbetarrörelsen, som delade liberalernas rösträttssträvanden. 1902 reciterade Hjalmar Branting en av dikterna, Medborgarsång i Riksdagens talarstol. Den första strofen lyder:Så sant vi äga ett fädernesland, vi ärvde det alla lika, med samma rätt och med samma band för både arma och rika. Och därför vilja vi rösta fritt som förr…