Hur många gånger har vi inte fått höra påståendet att det skulle vara ute att ha egen bil, att bilen blivit omodern?Det är en verklighetsbeskrivning som länge torgförts av en liten men högröstad grupp livsstilsaktivister i Stockholm. Den är dock helt felaktig. Bilen är populärare än någonsin.Förra året nådde nybilsregistreringen i Sverige all time high. Även det totala antalet fordon och antalet fordon per capita är högre än någonsin. Svenska folket vill äga och köra bil, kanske inte under varje skede av livet, men väl under något.Det finns ingen motsättning mellan bilen och cykeln, eller mellan bilen och kollektivtrafiken. Trafikslagen kompletterar varandra. Verka gärna för att fler skall cykla och åka kollektivt genom att göra de alternativen bättre och mera lockande. Inte genom att…
Hur skall man bete sig när man bor över hemma hos främlingar, eller själv tar emot dem som nattgäster i sitt eget hem? Måste man vara naken om man sover över hos en nudist? Skall man prata eller vara tyst när man samåker med andra i deras bilar?
Delningsekonomin, det vill säga utbytet av varor och tjänster mellan privatpersoner, skapar nya möten mellan främlingar och därmed fler och andra friktionsytor mellan människor än de vi är vana vid. Behovet av folkvett är således större än någonsin.
I detta avsnitt av folkvettsskolan träffar jag Maria Eriksson, Sveriges kanske främsta expert på den nya ekonomin, som driver projektet 366 days of sharing, i vilket hon föresatt sig att testa på alla möjliga och omöjliga företeelser som ryms under det vida paraplyet delningsekonomi.
Hur ska man egentligen bete sig när man träffar människor från andra kulturer? Hur undviker man att trampa någon på tårna? Vem skall anpassa sig efter vem? Kan man kräva av någon att de skall skaka hand med en?
Folkvettsskolan gästas denna gång av författaren, folklivsforskaren, skribenten, rabbinen, fotografen, äventyraren och mångsysslaren Dan Korn.
Hur känner man igen en äkta fotbollssupporter och hur skiljer man honom från posörer? Jo, genom sättet att bemöta motståndarsupportrar dagen efter en prestigematch. Men även om du inte är en inbiten fotbollsfan kan du med hjälp av folkvett lära dig att respektera dina supportervänners känslor i deras svåraste stunder.
Häromdagen när jag cyklade till jobbet såg jag en fotgängare lappa till en cyklist med sin portfölj, ganska hårt. Cyklisten ryckte till men cyklade vidare. Det hade dock kunnat gå illa om han skulle ha tappat balansen och ramlat i gatan. På pakethållaren hade han dessutom en barnstol, förvisso tom, men det kan inte våldsverkaren ha uppmärksammat innan han svingade portföljen. Vad var det då som cyklisten hade gjort som föranledde denna orimliga våldsyttring i morgontrafiken? Han hade cyklat mot rött över ett övergångsställe. Alla fotgängare hade redan passerat och cyklisten passerade bakom den, utan fara för någon. Detta harmlösa trafikregelbrott upprörde emellertid en av fotgängarna till den milda grad att han tyckte att det motiverade ett betydligt värre brott i form av misshandel.…
Ibland stöter jag på missuppfattningen att folkvett i själva verket skulle röra sig om samma sak som etikettsregler, det vill säga hävdvunna uppfattningar om hur man skall duka inför en middagsbjudning, hur man håller besticken, hur man titulerar kungligheter och så vidare. Det stämmer inte, men det finns beröringspunkter. Folkvett handlar om en mer allmän typ av kunskap som bygger på respekt och förståelse för medmänniskorna men också för situationen och sammanhanget. Folkvett är det smörjmedel som får sociala relationer att funka. Tillämpningen av folkvett skiljer sig därför markant från tillfälle till tillfälle. Att framhärda med fasthållandet vid ålderdomliga etikettsregler vid uppenbart avspända tillställningar är inte detsamma som att visa folkvett. Å andra sidan har de flesta etikettsregler tillkommit och utvecklats av en anledning…
Samtidigt som en allt större del av vårt umgänge med andra människor sker inom det ramverk som något missvisande benämns sociala medier har vi kunnat iaktta en kraftigt vikande kurva vad folkvettet anbelangar. Huruvida detta följer av varandra skall vi låta vara osagt, men uppenbart är att behovet av en uppryckning på folkvettsfronten i det sociala umgänget på nätet är både omedelbart och akut. Jag har tidigare behandlat frågan om diskussioner i kommentarsfält och tänkte nu utveckla mina tankar kring en mer specifik dimension av problematiken, nämligen de diskussioner som rör ämnesområdena sport och politik. Sport och politik hör inte ihop, brukar det hävdas framförallt av de potentater i den internationella idrottsorganisationsvärlden som inte har några problem med att förlägga gigantiska idrottsevenemang till länder…
Precis som när det kommer till bilkörning, och kanske i ännu högre grad cyklande, tenderar diskussioner på internet att locka fram de allra sämsta sidorna hos människor. På samma sätt som människor som aldrig annars höjer rösten kan svära och gorma bakom ratten, och till och med sträcka sig så långt att de använder signalhornet för att dra uppmärksamhet till sitt ursinne, tenderar människor som i den fysiska verkligheten framstår som lågmälda och försynta att bete sig helt annorlunda bakom sina tangentbord. I kommentarsfälten på internet, oavsett om det rör sig om kommentarsfält till bloggposter, Facebookinlägg eller den ruttnande parallellvärld som breder ut sig i anslutning till kvällspressens artiklar så handlar det om arenor där främlingar möts och utbyter åsikter, samtidigt på behörigt…
